En vecka - en mycket orolig Jag.

Nej!, nu har Tjejen varit borta i en vecka och vi har varit ute och letat efter henne men hon dyker aldrig upp. Blir ännu mer orolig nu och har en konstig känsla av att - hon kommer inte hem. Men usch nej, så vill jag egentligen inte tänka. Jag och Älskling övertalar varandra att hon kommer komma, att ingenting har hänt. Men jag vet inte det jag.. Hann katten börjar bete sig allt mer o mer skumt, han ser helt nedstämd ut, vilket inte är så konstigt eftersom Tjejen är borta. Dom är syskon, uppvuxna tillsammans, håller ihop alltid - förutom nu.

Det finns massor som behövs göras här hemma, men jag känner inte riktigt att orken finns där. Och det känns alldeles för ansträngande att gå till garaget och hämta dammsugaren, tungt! Ja, så lat kan jag vara ibland.. med all rätt också. Ska hoppa in i duschen strax, sen måste jag ta o sätta fart med allt. Tvätta golven, damma, bädda rent i sängen, hänga upp tvätt - tvätta!, ut med hundarna, hämta posten, osv. Ok, så mycket kanske det inte är.. men allting tar ju sån lång tid och det orkar jag inte. Inte idag, inte nu. Kanske imorgon. Vill att det ska bli helg - åker till Norrköping på Lördag med Kristina, vi ska hälsa på min broder Pontuz, det ska bli trevligt. Springa lite på stan, utforska, försöka hitta helt enkelt! Jag vet att jag och Kristina kan vara riktigt kassa på att hitta ibland, men oftast så brukar det lösa sig till slut. Och iofs, Norrköping är inte direkt "stort" på det sättet. Inte alls som t.ex. Stockholm. Men Norrköping är inte heller ett ställe jag brukar vara i så extremt ofta!

Upptadering, sen eftermiddag/tidigkväll.
Nu har mitt humör nått botten - nästan iallafall. Älskling slutar inte jobba förän 19:00, vilket hans chef inte talat om för honom innan. Som vanligt jobbar han från 07:00 till 16:00 men nu ska han jobba till 19:00. Det är ju tolv timmar! Jag tycker att som Chef kan man åtminstone säga till om det innan, så man vet. Ikväll ska det bli filmmys och lite gott att äta. Det är ju trots allt fem månader tillsammans med varandra, det är egentligen ingenting. Men än början på en evighet!, kanske.. Vädret är helt kasst nu också, helt grått på himlen, lite regn och åska. Snart börjar det nog dundra på ordentligt - hoppas det ändå. Tur att jag inte hängde upp tvätten ute som jag brukar göra, idag kände jag inte för det, ingen speciell anledning, men tur var väl det nu när vädret slagit om.

Upptaderar mer senare säkerligen.. ( mitt tidsfördriv; bloggen )